Hälsopromotion kan enkelt förklaras som det område som besvarar frågan "Vad skapar hälsa?"
Denna fråga innehåller ett "salutogenetiskt" synsätt. Jag ska förklara begreppet eftersom det är ett nyckelord för att förstå idén om hälsopromotion och att främja hälsa.
Salutogenetiskt kommer från ordet salutogenes som betyder "hälsans ursprung." "Saluto" är latin för hälsa och "genesis" är grekiska för ursprung. Salutogenes står i kontrast till patogenes som betyder "sjukdomens ursprung."
Generellt sett är vi mer bekanta med ord som innehåller "pato", som tex patologisk (sjuklig) och patogen (något som orsakar sjukdom). Så, medan patogenes försöker förstå orsakerna till sjukdom, fokuserar salutogenes på att hitta orsakerna till hälsa och välmående.
Personen som introducerade perspektivet och termen "salutogenes" var Aaron Antonovsky (1923–1994), en amerikansk-israelisk professor i medicinsk sociologi.
Idén om salutogenes kom till Antonovsky 1970 när han forskade om hur israeliska kvinnor (han var själv från Israel) anpassade sig till klimakteriet. En del kvinnor som han mötte hade suttit i nazistiska koncentrationsläger under andra världskriget. Trots de fasor och ofattbara trauman de hade upplevt, ansåg en tredjedel av dessa att de var vid god psykisk hälsa.
Antonovsky fann detta fascinerande och ville förstå hur det var möjligt vilket drev honom till vidare forskning och nio år senare, 1979, introducerade han den salutogena modellen i sin bok Health, Stress, and Coping. Sedan dess har han blivit kallad "Hälsans Fader."7
Det spännande med detta är att Antonovsky var den första som ändrade perspektiv på hälsa genom att säga: Låt oss inte bara titta på vad som gör människor sjuka, utan också på vad som hjälper dem att bevara och generera hälsa. Vad kan vi lära oss av människor som gått igenom svåra situationer och ändå känner att de upplever välmående?
Kanske har du hört talas om begreppet Sense of Coherence? Eller KASAM, som vi kallar det på svenska. (Nej, det har inget att göra med det palestinska raketartilleriet Qassam, det är en helt annan sak.)
KASAM står för “känsla av sammanhang” och det var detta som Antonovsky såg som avgörande för att människor ska kunna hantera stress, svårigheter och utmaningar i livet.
Känsla av sammanhang byggs upp av hanterbarhet, begriplighet, meningsfullhet där den viktigaste delen är meningsfullhet. I detta finns motståndskraft.
I den klassiska boken Hälsans mysterium, som först gavs ut 1987 (på svenska 1991), kan du läsa om Antonovskys, då nya, syn på hälsa, stressorer och generella motståndsresurser. Sedan dess har mycket forskning stött och vidareutvecklat hans tankar och forksning om vad som ger oss motståndskraft, eller resiliens, och vad som påverkar vår förmåga att växa och utvecklas genom svårigheter – och kanske framförallt att vi kan göra det.
Förordet är skrivet av Lennart Levi, (1930–2024), professor i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet. Så här inleds det:
"Alla utsätts vi förr eller senare för påfrestningar - kroppsliga, psykiska och/eller sociala. Somliga av dessa påfrestningar är kraftiga, långvariga, ofta upprepade. Och de är av en art som ganska övertygande visats kunna göra människor sjuka. Och somliga blir också sjuka. Medan andra trots att de utsätts för samma eller ännu större påfrestningar - förblir friska. En del av förklaringen ligger rimligen i att vi har olika motståndskraft."
– Energi att möta de krav som livet och arbetet ställer på oss helt enkelt.