EnergyManagement

EnergyManagement- bloggen

Annica Gilbertsson, grundare av EnergyManagement, reflekterar över stort och smått.

Senaste inläggen

Arkiv

Nybörjare i vattenpölar!

Precis innan snön kom var jag och 8-åringen ute och cyklade en runda på en grusväg nära där vi bor, full av traktorhjulsspår fyllda med vatten. Sonen ser glatt till att inte missa att cykla igenom en enda av dessa ler-vattenpölar. Jag är inte lika entusiastisk som honom över detta. Efter ett tag säger han till mig: -Mamma, du bara MÅSTE prova att cykla i en vattenpöl så du FÖRSTÅR hur HIMLA KUL det är!

Då tänker jag som är lätt att tänka. Att nej det har jag ingen lust till för då blir allt så lerigt och skitigt och blött och allt det ska sedan in i huset och tvättas och torkas och fixas och gud så mycket jobb det blir med det. Det räcker mer än väl med att hela barnet, hans cykel och alla hans kläder är så skitiga så det inte är sant. Men så plötsligt tänker jag om. Tänk om det är så där jättekul? Tänk om jag blir lika upplivad som sonen. Tänk om jag, trots att det innebär en ökad arbetsinsats, liksom ändå går på plus energimässigt av glada känslor? Och, även ifall jag själv inte tycker det är lika kul att dra igenom en vattenpöl som barnet, så kommer jag definitivt att kunna glädjas åt att han kommer att tycka det är våldsamt roligt att jag gör det.

Okej säger jag, jag provar och så ökar jag farten och susar rakt igenom en rejält stor pöl. Mitt i den sträcker jag instinktivt ut benen för att inte bli helt genomblöt om fötterna och av hela upplevelsen blir det något slags Oaooaooiiiie-ljud. Sonen skrattar så han nästan kiknar och det är väldigt smittsamt, jag skrattar med. Men sen helt plötsligt blir han väldigt allvarsam och säger –Oj mamma, du är helt lerig på hela ryggen… det kanske var en lite väl stor pöl för en som är nybörjare i vattenpölar.

Historien om vattenpölen berättade vi för storebror när vi kom hem från vår tur. När han och jag några dagar senare cyklade samma runda ville han stanna för att göra några bakåtvolter ner från från en stor rundhalmbal. Min första kommentar till det var – Nej det tycker inte jag du ska, kolla så otroligt lerig åkern är där du landar. Hans snabba svar: -Tänk på vad Vilgot (lillebror) sa! Man ska inte missa att göra det roliga, man ska se till att bli bättre och bättre på det.

Allt gott!

Annica Gilbertsson, grundare av EnergyManagement

Om du inte känner dig glad och inspirerad på väg mot dina mål, vad är då poängen?

Jag är för målsättningar. Jag är för drömmar, visioner och härliga framtidsbilder. Jag har till och med varit med och startat ett nätverk där vi jobbar med precis detta. Det är nu 17 år och många fantastiska måluppfyllelser sedan. Att få vara med när någon formulerar en tanke om vad denna person vill uppnå, uppleva eller hur den vill ha det, och senare vara med då det blir så, tycker jag är fantastiskt härligt och jag är glad över att få vara med om det om och om igen.

Men, det riktigt härliga i detta är den positiva energin man skapar i själva fantiserandet. I den glada förväntan, i tanken på hur kul eller skönt eller bra det kommer att bli när vissa önskningar blir uppfyllda. Det är detta som är poängen. Helt enkelt de glada och sköna känslorna som drömmar och mål kan ge till stunden, till nuet, till där vi är precis nu.

Sen har det ju genom åren visat sig att det är när vi lyckas skapa denna positiva energi som vi lyckas vi med det vi vill på ett lättare och mer inspirerat sätt. Självklart åstadkommer vi också mycket genom enbart hårt arbete. Men som en av mina nätverksvänner sa, det är ju som att ständigt cykla uppför i en seg backe. Det är roligare att susa nerför. Jag önskar att fler får känna den känslan, oftare.

Allt gott!

Annica Gilbertsson, grundare av EnergyManagement

Börja rulla en liten snöboll och resultatet blir en stor

Så här i årsskiftestider är det ganska lätt att formulera löften för sig själv om bot och bättring gällande både det ena och andra. Att önska sig förbättringar i livet vad gäller motion och mat, mer balans, bättre ordning, osv. är ju inget fel i sig. Problemet är bara att det lätt tangerar att landa i en ”allt-eller-inget-tanke” och risken med det är att det allt för ofta slutar i just inget och det är ju precis det vi inte vill!

Självklart är beslutsamhet bra. Men min erfarenhet säger att de mest drastiska formuleringarna, som till exempel de av slaget ”Nu så ska jag minsann…börja…sluta…”, är oftast de som ger sämst resultat.

Varför funkar det inte? Det finns många skäl. Ett är att det helt enkelt inte är så vanor skapas. Det är svårt att gå från ett soffliggarläge till att helt plötsligt vara en som motionerar glatt varje dag för resten av livet som den mest självklara sak i världen. Nej, spänn inte bågen så hårt. Var beslutsam men var inte hård mot dig själv och kom igång i det lilla, oavsett vad det gäller. Lyckas du i det lilla, lyckas du i det stora. Börja rulla en liten snöboll och resultatet blir en stor.

En annan sak är att när vi säger ”Nu så ska jag minsann…börja…sluta…” så önskar vi oss ofta en förändring utifrån något av ett missnöje. Nu får det vara nog med röran, stressen, den dåliga kondisen eller de alldeles för många kilona. Prova istället att tänka så här: ”Åh så kul det kommer att vara att sakta men säkert få ordning och fint”. Eller kanske: ”Så skönt det kommer att vara att på nytt i små steg komma i form och känna hur bra det känns”. Visst känns det lite roligare? Och vet ni vad, så fort vi får något att kännas lite gladare, lite lättare, lite mindre pressat, lite mer allmänt positivt – ja då går det bättre. Så en bra grej vi kan ägna oss åt är att bli bättre och bättre på att känna detta. Positiv energi är något vi medvetet kan skapa. Visst är det ganska bra :-)